onsdag 12 september 2012

Vill tacka..

er killar för ert visade intresse. Men som jag tidigare poängterat så är jag just nu inte redo att träffa någon..

Jag börjar fundera på vad tusan det är som händer??

Jag har varit singel i några få veckor och jag vet inte hur många som velat bjuda ut mig. Det började redan dag två.. Det får en att undra om en djungeltelegraf har gått genom Borlänge!! Jag har flera gånger skrivit på bloggen att jag inte vill ha något seriös just nu, jag måste hitta mig själv och lägga fokus på barnen, skolan och träningen just nu. Det är prio ett för mig just nu, för att JAG ska må BRA! 

Det är helt otroligt att jag inte kan gå någonstans, inte ens lekparken där en del dagispappor tydligen håller till, utan att någon letar upp en på FB och skickar "puffar" och "vänförfrågningar". Man pratar lite på FB mailen (vardagliga saker) och så kommer frågan som får mig att fly "Vill du träffas någon gång? ;)".. Alltså jag får rent utsagt panik. Varför kan man inte prata med karlar, och vara kompisar, utan att det MÅSTE bli något mer?

Jag har pratat med många i flera månader nu vad jag gör för något? Problemet med mig är tydligen att jag ler, är glad, sprallig och pratglad. Ja, men det ÄR JAG! Jag är så både mot pojkar/flickor, tjejer/killar, män/kvinnor och tanter/gubbar..! Bara för att jag är trevlig och har allmänt HYFS så betyder inte det att jag vill dejta, ha sex eller ha ett förhållande. Det betyder inte att jag vill att ni ska tafsa och vara allmänt dryga!

Men det som slår det mesta är att jag ett x antal gånger när jag hämtat barnen på dagis eller är ute och går hör småpojkar (ålder 7-9år) ropa "Vad snygg du är.." efter mig. Mamma tycker det är jättekul och säger att det kan man kalla lammkött.. Men jag blir rädd, vad är det som händer??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar