I helgen insåg jag något, något som jag de senaste två månaderna längtat efter. Jag kände att de känslor jag gått runt och burit på i ca två månader har försvunnit :) All ilska, besvikelse, saknad, panikångest och vilsenhet försvann. Det känns helt fantastiskt skönt :)) Dock har denna undanhållning av känslor resulterat i att det värker i hela kroppen och mattheten har infunnit sig, verkligheten kom ikapp. Det jag så länge blundat för och trängt undan kom under fredags kväll upp till ytan, men för en gång skull tillät jag mig gråta och släppa ut allt. Jag tror aldrig jag varit så lugn som när jag gråtandes gick runt och blåste upp en massa ballonger. Jag sa till mig själv "Patricia, det måste ut, tillåt dig detta nu..!" Jag kände på mig att det var det sista som skulle gråtas bort, så jag tillät mig vara ledsen för FÖRSTA GÅNGEN i mitt liv. I samband med detta bestämde jag mig för att bli MIG SJÄLV och lite där till. Jag vill bli en person som jag själv är stolt över, och som ger andra glädje. För genom att glädja andra glädjer jag mig själv. Det är den Patricia som jag tycker om. Den spralliga, glada, positiva och pratglada Patricia som är översocial ;) Det resulterade i att det var den Patricia som på lördagen kom fram :) Det går inte ens att förklara känslan som jag kände där på fredagen..! Helt sjukt, jag bara kände hur allt jobbigt jag gått igenom lämnade min kropp, axlarna vart lättare och det resulterade i att jag på lördag kväll kände ÄKTA GLÄDJE.. Det var så länge sen jag kände den, det där sprudlande i kroppen som gör att man går runt med ett stort leende på läpparna och man kan inte sluta le ;)
Så därför tackar jag mig själv för att jag tillät mig vara svag, eller det är egentligen fel ord, jag var STARK nog att möta det jag så länge träng undan, vilket resulterade i att jag nu ÄNTLIGEN med sanning i orden kan säga att JAG MÅR BRA! Jag kan ÄNTLIGEN gå vidare och njuta av de sista månaderna på detta året tillsammans med mina älskade barn, min familj och underbara vänner som funnits där och stöttat, torkat tårar och tagit sig tid och lyssnat... Så TACK för att ni finns! Älskar er ALLA!
Sen får vi se vad nästa år har att erbjuda ;) Men det tar vi då, när det kommer. Nu tänker jag leva i nuet = idag!!
Ha en underbar onsdag alla underbara <3>

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar