Jag har i flera veckor haft samtal och fått jättefina mail, sms och brev där familjemedlemmar och vänner skrivit vad de tycket om mig och hur de ser på mig. Jag blir alldeles tårögd av det fina ni skriver och jag tackar så mycket. Men om sanningen ska fram så förstår jag inte vem ni pratar om och det skrämmer mig. Är det inte så att jag ska känna mig själv bäst? Hur kan det då vara så att så många andra är eniga om sin syn på mig och att den är som natt och dag när det kommer till min egen syn på mig själv?
Idag när jag och Sara lunchade så pratade vi om detta och hon gick in på djupet i diskussionen kring saker och ting som hänt och min syn på mig själv, mina höga krav och förväntningar på mig själv. Jag insåg då att min syn på mig själv och hur dem i min omgivning ser på mig som dag och natt. Vart kommer dessa krav ifrån? Det vet jag innerst inne och om jag säger att jag inte vet då ljuger jag. Det är dock få som vet sanningen..
Nu är det bara att lära sig att lyssna på det andra säger och ta åt sig av det positiva samt att nå mina mål och leva livet :) Jag har nu en morot att kämpa för!! :) Jag hoppas såååå på att resultat kommer visa sig innan detta datum och guuuud vad jag och Sara ska ha KUUUL! :) Längtar Längtar, guuud vad jag behöver det här!!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar